Bön
Via bönen har vi kontakt med Gud, den är hjärtats röst och via bönen öppnar vi vårt inre.
Vad är bön?
I Filipperbrevet i Bibeln står det så här:
”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” (Fil. 4:6)
Bön är gemenskap med Gud – hjärtats tal och det handlar om att man öppnar sitt innersta i relation till Gud. Man kan be ensam eller tillsammans med andra, hemma i stillhet eller under gudstjänsten. Man kan också be utan ord. Du kan dansa, måla, skriva, vandra i skogen i tystnad eller sucka vid havets strand. Bön kan vara både ord och ordlös närvaro inför Gud – var och när som helst.
Bönen kan riktas till den heliga Treenigheten eller till någon av Guds personer: Fadern, Kristus eller den helige Ande. Bön kan vara att läsa en välkänd aftonbön, bordsbön eller Herrens bön, eller en fri bön som uppstår i stunden – i ord eller i tyst, meditativ och ordlös form.
Bön för andra kallas förbön. Syndabekännelsen är en bön om ånger. Efter nattvarden följer en tacksägelsebön. Psalmer är sjungna böner. Om bönen undervisas det bland annat i Katekesen.
Begäran om förbön
Ditt böneämne kan vara stort eller litet, ett tack eller en bön. Du kan lämna in en begäran om förbön om du vill att ditt ärende ska tas med i gemensamma förbö i den svenskspråkiga gudstjänsten i S:t Lars kyrka. I gudstjänstens böner nämns inga namn.