Kyrkotextilier

Kyrkotextilierna i Dickursby kyrka är en del av hela kyrkans konstnärliga helhet. Kyrkotextilierna är designade och producerade av textilkonstnär Helena Vaari.

Dickursby kyrkas kyrkostextilier

Under 30 år har nästan 300 exemplar kyrkotextilier skapats ur Vaaris händer.

Enligt Vaari har kyrkotextilier i gudstjänsten såväl en estetisk som en praktisk uppgift. De firar och förkunnar den kristna tron genom jämförelsebilder.

– Kyrkotextilierna är en del av gudstjänsten, precis som tal, musik, blommor och hela kyrkorummet, definierar Helena Vaari.

Kyrkotextilierna är fulla av symbolik

I kyrkotextilierna används mycket symbolik. Textiliernas färg byts i takt med kyrkoåret. Färgen berättar vilken tidpunkt vi lever i. T.ex. glädje och ljusets färg, vitt, används på stora festhelger som julen och påsken. Här kan du läsa mer om de liturgiska färgerna.

Textilierna har fem färgserier – vit, röd, grön, lila och svart.

Den centrala symboliken i kyrkotextilierna i Dickursby kyrka är Kristus profil, dagens pilgrimsvandrare och livets träd. Kyrkotextilserien heter ”Jag är”.

Dickursby kyrkas altarskruds profil, alltså antependium, repeteras Guds tre personer, Fader, Son och Helig Ande.

– I mitten av textilen har jag broderat spets, där trädgrenar, löv och knoppar smälter samman. Broderiet fortsätter genom hela textilen, och formas ibland till stigar mellan träden. De är samtidigt människors stigar, dvs. pilgrimsvandringsleder längs med livets träd. Kristus är livets träd, berättar Helena Vaari.

Traditionellt används spets i kyrkotextilier och Vaari ser att det skapar en skör kontrast gentemot kyrkans betongvägg.

I predikstolens bokduk syns vågor. De symboliserar Guds ord, livets vatten.

– Vi hör predikan från predikstolen. Den når oss som vattnets rörelse. Ordet sprids och får ringar runtom sig, som en sten kastad i vatten. Kristus profils kontur finns också i mitten av bokduken.

Vatten är symbol för dopet. Samma symbolik återges i nattvardskalkens kalkduks brodering. Här flätas två sakrament samman, dopet och nattvarden.

Vandaforsen har forsat i århundraden. Dess gren Kervo Å binder ihop Helsinge kyrka S:t Lars och Dickursby kyrka i samma vattendrag. Vatten är en månsidig symbol. Man kan se Kirstus profil i kyrkotextilierna även som en å och en väg.

I den gröna altarskrudens kanter kan man se de fyra evangelisterna. De fyra författarna till Bibelns evangelier, Matteus, Markus, Lukas och Johannes startar från Livets träd, alltså Kristus, från mitten av textilen.

Kyrkotextilierna används för inredning av kyrkorummet och prästers kläder

Med kyrkotextilier menas både de textilier som är framme i kyrkorummet, så väl som kläder som prästerna bär. Kyrkans textilier är

• altarskrud som läggs på kanten av altaret, alltså antependium
• duken som täcker nattvardskalken
• bokduken i predikstolen

Kläder som präster bär under gudstjänsten

• Alba är ett vitt klädesplagg som prästen bär också som täcker övrig klädsel
• Stola är ett band liknande klädesplagg som prästen bär runtom nacken och på framsidan av alban, under bältet
• Mässhake är det som prästen som leder mässan bär och den läggs ovanpå alban och stolan

Påklädnaden av prästers gudstjänst textilier är en egen helig förfarande, som uträttas med hjälp av kyrkvaktmästaren

Många av kyrkotextilierna i Dickursby kyrka är innovativt sydda och tvåsidigt broderade. På avigsidan finns ett annat färgalternativ, vilket innebär att då kyrkoåret fortgår kan man vända om textilierna. I detta ligger också symbolik. Exempelvis är vitt och svart i samma textilstyckes två sidor, som ljus och liv samt mörker och död.

Djupgående planering och omtänksam tillverkning – hantverk för hållbar utveckling

Helena Vaaris kollageliknande arbete börjar redan i idé stadiet och fortsätter då tyg och tråd faller samman. Hennes teknik är utmanande konsthantverk, där fritt konstbroderi och applikation kommer samman.

Tvåsidiga textilier tillverkas sömnadstekniskt samtidigt. Den vita textilens broderi föds från symaskinens övertråd och den svarta textilens bilder föds av undertråden.

– Då jag broderar textilen ser jag inte till den svarta sidan. Jag måste veta och komma ihåg vilken färgs undertråd jag har i användning. Jag framställer samtidigt ett svart och ett vitt altarklädnad.

Kyrkotextilier skapades redan under medeltiden genom brodera och sy. Vaaris konstbroderi har grunden i gamla metoder med nutidens tekniker.

Kyrkotextiliernas tyger och trådar är av bästa möjliga kvalité. Tygen är ylle. Sytrådarna är silke, bomull och viskos.

– Jag målar med symaskinen. Tråden är färgen och nålen är penseln, säger Vaari.