Gå till innehållet

Konsten i Helsinge kyrka S:t Lars

Kyrkan, som renoverades under ledning av Theodor Höijer, är en kombination av höijersk nygotik och medeltid.
Takvalven i Helsinge kyrka S:t Lars.

Av de medeltida träskulpturerna som funnits i Helsinge kyrka S:t Lars finns fortfarande Maria med barnet, ett kvinnligt helgon och den helige Dominicus kvar i kyrkan. Den fjärde bevarade skulpturen, Job, finns numera på Finlands nationalmuseum.

Under medeltiden fanns målade djur- och människofigurer i kyrkans valv och på väggarna. Senare täcktes bilderna över med kalk, men branden år 1893 brände bort de tillagda lagren. Då kunde man rädda avbildningar av en del av den gamla dekoren. Dessa förvaras vid Museiverket.

Predikstolen donerades år 1649.

De första orglarna skaffades i mitten av 1800-talet. Den nuvarande orgelfasaden är ritad av Theodor Höijer, men själva orgeln har bytts ut. Den nuvarande orgeln är byggd av Veikko Virtanen och har 37 stämmor.

Glasmålning och altartavla

Glasmålningen ovanför altaret donerades av konsulinnan Maria Ekman efter branden år 1894. Den är tillverkad av det stockholmska företaget Neumann & Vogel. Mannen som knäböjer inför Jesus är en pilgrim, vilket framgår av den stav och hatt som lagts ned på marken. Mannen har nått sitt mål. Lokala tolkningar menade att änglarna i verket föreställer Maria Ekmans unga kusiner som drunknat.

Den lilla altartavlan under glasmålningen är gjord efter Leonardo da Vincis Nattvarden. Konstnären tros vara Ingeborg Malmström, född Wallenius. Målningen är en donation från godsägaren Johan Abraham Stjernschantz vid Hertonäs gård och hans hustru Hedvig Charlotta Cronstedt år 1853.

Ljuskronor

De nuvarande ljuskronorna är donerade gåvor. Den äldre av dem är från mitten av 1600-talet och donerades av ägaren till Westerkulla gård, major Heinrich Johan Wunsch.

Den andra av de nuvarande barockkronorna skänktes år 1744 av rusthållaren i Botby, rådmannen Georg Wilhelm Clayhills och hans hustru Anna Margaretha Hochschildt.

Trots ljuskronorna, några lampetter och altarljusstakar var kyrkan under 1600- och 1700-talen mycket mörk. Församlingens läskunniga behövde mer ljus för att kunna sjunga ur psalmboken. Belysningen förbättrades särskilt under senare delen av 1800-talet genom inköp av 30 mässingslampetter och 73 ljushållare.